Aj!

Aj!
Aj som fan! Varför såg jag inte den komma?

fredag 19 december 2014

Nationen Sverige finns inte!

I en ledare som närmast påminner om ett brunnet proppskåp och vars syfte är att till varje pris misskreditera Sverigedemokraterna tar ledarskribent Fellman ut svängarna riktigt ordentligt. Tydligen räcker det inte, i strid mot allt vad demokrati står för, att omyndigförklara 13% av den röstberättigade befolkningen, nu omyndigförklarar man tydligen Sverige som nation också.
Man må ha vilken åsikt man vill om SD men frågan är om medias i det närmaste drev mot partiet har passerat vad som kan ses som legitimt? Att så uppenbart och med vilja missförstå ett partis politik så att åsikterna om det samma närmast kan betraktas som förtal är onekligen att diktera sanningen istället för att återspegla den samma. Ledarskribenten har självklart hoppat på bandvagnen och missar totalt målet när hon försöker få det till att SD i rasistiskt syfte utpekar samer som "ickesvenskar". Något som blir problematiskt eftersom samerna själva anser samma sak?
 "Hur ska man resonera kring en nationalism som närmar sig fascism i en för många skrämmande takt. Vilka är argumenten mot en uppdelning av människor som inte bara utgår från var man är född, vilken hudfärg, vilket språk eller vilken religion man har, utan också faktiskt vad man tycker?

Allra enklast: den svenska staten är inte en nation, och har aldrig varit det. En modern stat är ett demokratiskt sätt att förvalta ett territorium. Ingen pepparkaksform som man trycker ner över folk och fä och petar bort det som blir utanför kanterna."
Så gillar man inte nationalism så gör man det enkelt för sig, man avskaffar helt enkelt rekvisitan så att nationalism helt enkelt inte kan existera. Så nu behöver medborgarna i vårt västra grannland inte resa på sig när Du gamla, du fria spelas för det torde ju inte längre vara nationalsången. Och flaggan som hissas är inte längre en nationsflagga. Och för tydlighetens skull, de har aldrig varit nationalsång eller nationsflagga heller enligt ledarskribenten. I Finland är spjutkastning en nationalsport men något sådant som nationalsport finns inte och har aldrig funnits i Sverige eftersom Sverige inte är, och aldrig har varit, en nation. Och nationella insatsstyrkan har tydligen aldrig funnits, allt är bara en konspirationsteori om en organisation som med kort beredskap kan göra insatser för att bekämpa brottslighet.

Det man inte ser finns inte!

Det är ju ändå ganska uppenbart att media sysslar med det man beskyller andra för. För det är media som i egenskap av tredje statsmakten dikterar för medborgarna vilka åsikter vi får ha. Medborgarna pressas ned i en politiskt korrekt pepparkaksform och de som inte vill pressas ned där skärs helt enkelt bort genom polarisering, att det är "vi" mot  "dom andra". Har man inte en politiskt korrekt åsikt så duger man inte! Att det är fråga om projicering är uppenbart och det är inget annat än hyckleri av sällan skådat slag

Vi får ju verkligen hoppas att ledarskribenten inte mailat det här till FN. Jag menar, det kan ju bli problem för Sverige i de internationella kontakterna med andra nationer och det finns ju även en risk för uteslutning ur samfundet om det kommer fram att Sverige som nation bara är en bluff.

Några som skrivit bra blogginlägg om nationstillhörighet och medborgarskap är Fnordspotting och Cattasbubbla.

tisdag 16 december 2014

Mäns hemarbete, avlönat eller bara en avkopplande hobby?

I dagens ledare i Nyan höjs kvinnans hemarbete till skyarna. Det är deras hemarbete som räddar julen om man ska tro ledarskribent Fellman. Mäns hemarbete betraktas dock av ledarskribenten som något mannen närmast gör för husfridens skull.

Att rensa stuprör och vattenlås, klippa gräs och röja i trädgården, slipa ungarnas skridskor och reparera deras cyklar så att de inte utgör en trafikfara, att fixa dörrlås och förebygga att olyckor sker, byta däck på bilen och underhålla densamma så att den också är trafiksäker är endast några få exempel på hemarbete som Fellman glömde att nämna. Hemarbete som tydligen inte räknas om de utförs av män?
Tydligen är vi så ojämställda i våra hem så att tredje statsmakten måste berätta för oss vad hemarbete innebär. Det är det arbete kvinnor utför. Det hemarbete män utför är tydligen avlönat, eller så är det en hobby. Eller någon form av skyddsarbete som män utför för att säkra husfriden. Några frågor på det, vem betalar männen för deras hemarbete och hur många män har det som hobby att rensa golvbrunnar på två meter långa hårflätor?
Varför kan vi inte få göra egna val och göra det vi är bra på? Är det inte precis det jämnställdhet går ut på, att vi gör våra egna val i konsensus? Någon annan norm på för jämställdhet finns inte förrän man börjar med genustramset och säger till människor att de ska göra samma val för att normen är lika utfall. Och genom att betrakta männens hemarbete som en hobby förminskar man det och vad är syftet? Att åter igen kunna sprida misandri?

Men jag är inte bitter. Jag önskar ledarskribent Fellman en synnerligen God Jul och att offerkoftan klär henne. Och att den kliar utav helvete...!

måndag 8 december 2014

Feminister har lösningen, sluta upp med att göra egna val!

I en insändare i dagens Nyan uttrycker Styrelsen för Ålands feministparaply sitt fulla stöd för "målet om jämställda löner, en fråga som debatterats livligt den senaste tiden på grund av Tehys lönekamp". Och det är ju bra att veta, att feministparaplyet stödjer att de medlemmar i Tehy som är högst betalda i hela landet i sin yrkesgrupp nu strejkar för en ännu högre lön än sina kollegor runt om i landet...

I övrigt är insändaren samma gamla svada om strukturer och maktordningar. Ni vet de där strukturerna och maktordningarna som man inte kan se eller ta på men som finns där. I alla fall om man har förmågan att verkligen känna efter för då inser man ju att strukturerna finns och frågor på det?
Men styrelsen har också uppdagat ett annat problem och man anser sig också ha den kunskap som krävs för att lösa problemet.

"Problemen uppstår inte då en enskild familj väljer att kvinnan arbetar deltid för att få livspusslet att fungera, men när stora grupper i ett samhälle gör på samma sätt får kvinnor, både som grupp och som enskilda individer, sämre villkor än män på arbetsmarknaden."
 Så problemet är alltså att folk väljer att göra egna val. Och det är ganska många val man ska göra. Man ska välja en utbildning, ett yrke, livspartner, boendeform, familjebildning och hur man ska ta hand om familjen gällande föräldraledigheter. Gemensamma nämnaren oavsett val är dock att dessa är folks egna val.
Men som sagt, det blir ju ett problem när folk väljer själva. Och problemet tycks vara att utfallet blir olika och detta strider mot en ideologi där man anser att utfallet alltid skall vara lika och det oavsett input, alltså även om förutsättningarna som orsakar utfallet, är olika. Och ett jättebra exempel på det är ju lönerna. I ett jämställt samhälle så får den som jobbar mera bättre betalt än den som jobbar mindre. Den som jobbar mera tjänar också in mera i pension än den som jobbar mindre. Och det finns väl inget i rättviseväg att ifrågasätta om det, man får betalt för sin insats. Men med feministparaplyns "kunskap" inser man att det här är orättvist mot kvinnorna eftersom kvinnor som grupp arbetar mindre än män som grupp. Och av den anledningen anser man att kvinnor som grupp skall ha mera betalt och detta utan någon som helst motprestation? Nej, så enkelt är det inte, det låter sig helt enkelt inte göras. Lösningen är helt enkelt att folk måste sluta upp med att göra egna val. Och av den anledningen inbjuds man till feministparaplyets föreläsningar. För att man ska övertygas om att det här med att göra egna val som man kan leva med och till och med vara nöjd med är inget bra för att det orsakar olika utfall och strider mot ideologin. Vi måste inse att enda vägen till den så kallade jämställdheten är att vi gör rätt val, ur ett genusperspektiv. Och "rätt val" gör vi när vi låter andra bestämma över hur vi ska leva våra liv. Att helt enkelt göra val som är bäst för kollektivet och inte för den enskilda individen som valet direkt berör.
Och av den anledningen är det ju jättebra att vi har ett feministparaply, att det finns någon som kan peka med hela handen och säga till oss hur vi ska göra så vi inte begår misstaget att göra individuella val. Så det blir mer jämställt!

lördag 6 december 2014

Finland firar 97 år som självständig stat

Idag firar vi i Finland vår självständighet. Och medan till exempel norrmänen firar sitt syttonde mai med karnevaler och allmänt tjo och tjim är vi här i Finland lite mer dämpade i vårt firande och det av förklarliga skäl. För Finlands självständighet var inget självklart och uppgörandet om självständigheten blev en synnerligen blodig historia. Och av den anledningen firar vi vår självständighetsdag genom eftertanke och med respekt till de som offrade sig i vår kamp för frihet.
Inte bara i det blodiga inbördeskrig som följde utropandet av självständigheten utan också för de som ställde upp för sitt fosterland under andra världskriget.

Den 30 november 1939 attackerades Finland av Sovjet och det skulle bli ett krig som varade i 109 dagar. Sovjet attackerade med en styrka som var nästan tre gånger större än den styrka som landsteg i Normandie under D-dagen. Men trots att den röda armén var så totalt överlägsen både till antal och eldkraft så lyckades man aldrig invadera huvudstaden. För vad den röda armén förväntade sig var att det finska folket skulle ta emot dem med öppna armar, det hade den sovjetiska propagandamaskinen berättat för dem. Men vad de mötte var ett enat folk och vad de var så totalt eniga om var att till varje pris kasta ut dem som hotade deras självständighet.

Det finska vinterkriget blev för Finland ett så kallat Total War, alltså ett krig med en hemmafront. I praktiken betydde det att alla var delaktiga på något sätt. De som inte slogs vid fronten tog hand om gårdar och djur, de såg till att soldaterna vid fronten hade varma kläder och mat, de tog hand om skadade och stupade soldater. De bedrev också ett civilförsvar genom till exempel flygspaning och den "halvmilitanta" Lotta Svärd-rörelsen vars verksamhet ibland skedde ända ute vid frontlinjen.

Lottor kommenderades (inte kvoterades) till bland annat flygspaning.


Ok, det var en synnerligen kort historik, dags för sensmoralen! Och sensmoralen är ganska rak och enkel, nämligen att det var ju en jävla tur att vinterkriget och hemmafronten utspelades på en tid då genusperspektiv inte ens fanns i ordlistan och ordet jämställdhet betydde precis det och inget annat!

Hemmafronten bestod till största delen av åldringar, kvinnor och barn. Och man bidrog med det man kunde. Kvinnor plöjde åkrar och kokade mat, barn mjölkade kor och stickade tumvantar. Männen kämpade vid fronten med sina liv som insats. Och det var aldrig tal om vilket som hade bättre eller sämre status, det fanns inget behov av genuspedagogik eller kvotering. Ingen ifrågasatte om det var sexism att kvinnor beordrades att koka mat och vårda de som blev skadade. Och det var tufft, vissa hade det värre än andra men ingen klagade. Och klagade man så var det för att man befann sig i krig, inte för att för få kvinnor könskvoterats in i krigsledningen.

Detta är en dag då vi uppmanas till eftertanke och hedra dem som kämpade för vår frihet ute vid fronten. Men man ska också minnas de som kämpade vid hemmafronten. De skall också uppskattas för sina insatser som var direkt av betydelse för hur kriget utvecklade sig. De ska hedras för sina färdigheter och kunskaper och sin kampvilja. Vad de hade för kön? Väldigt många av dem var kvinnor. Men har det egentligen någon betydelse i ett jämställt (där jämställdhet bygger enighet och konsensus oavsett utfall) samhälle?

måndag 1 december 2014

Konsten att ignorera elefanten i porslinsbutiken

Arbetshälsoinstitutet har gjort en undersökning om ojämlikt åldrande vilket kommenteras i Nyans ledare "Ett ojämlikt åldrande en stor kostnad för samhället".
"Om du vill bli riktigt gammal, och dessutom ha en bra ålderdom, så finns det några saker att tänka på. Egentligen är det bra om man börjar tänka på dem redan vid födseln, men ok."
I ledaren punktas sex olika saker man bör tänka på för att leva ett längre liv och dessa sex punkter kan kort sammanfattas till att omfatta förmögenhet, utbildning, tobak och alkohol, var man bor, socialt nätverk och arbete. Men den viktigaste aspekten, eftersom det är där den största skillnaden finns, att medianlivslängden mellan män och kvinnor skiljer sig ganska mycket lämnas därhän. Kvinnor lever helt enkelt längre än män. Förvisso påtalas detta förbigående i ledaren men det är ju ganska uppenbart att
den stora skillnaden i livlängd i första hand är en könsfråga och ett mansproblem. Och av den anledningen duckar man för det och istället granskar man livsförutsättningarna. Det som blir problematiskt när man väljer att göra så är ju att flera av de aspekter som punktas är direkt könsrelaterade och argumenten blir direkt motstridiga i avseende orsak och verkan.
 "Se till att du är rik. Rika människor lever längre. Det beror på att de har råd att äta bättre, tid att motionera, är mindre stressade över jobbet, och jobbar med mindre fysiskt tunga arbeten."
Borde inte det här en gång för alla avliva myten att män förtjänar bättre än kvinnor? För skulle det vara sant så borde i princip männen leva längre men nu gör de ju inte det. Men att några få enskilda män tjänar mycket, ofta så mycket att de även kan försörja sin livspartner som därmed får ett bättre liv och lever längre, uppväger ju inte det stora flertalet män som har de tyngsta och sämst betalda jobben. Det finns helt enkelt fler fattiga män än det finns rika och det finns fler fattiga män än det finns fattiga kvinnor. Könsfråga?
"Se till att bli högt utbildad. Människor med högre utbildning har lättare att begripa läkares instruktioner, mera kunskap om frisk- och riskfaktorer, har lättare att ta sig fram och lättare att kräva sin rätt."
I ett tidigare blogginlägg tog jag upp skillnaderna i utbildning över grundnivå mellan könen och faktum är att kvinnor mellan 20 och 59 år idag är högre utbildade än männen. I praktiken kommer alltså framtidens kvinnliga pensionärer att representera de högst utbildade och därmed kommer, om hypotesen att en bra utbildning leder till ett längre liv stämmer, skillnaderna i livslängd mellan könen att bli ännu större. Könsfråga?
"Bli inte ensam"
En preferens som skall vägas in här är valet av livspartner. För detta val är uteslutande kvinnans och det är hon som helt har makten i detta avseende. Män har att förhålla sig till att de förvisso kan "anmäla sitt intresse" till posten som en kvinnas livspartner men det är kvinnan som avgör med vem hon vill leva med.
En annan faktor som spelar stor roll här är vad som händer när par väljer att gå skilda vägar. Väldigt ofta är det mannen som är den sociala förloraren då han får ge upp den gemensamma bostaden, de gemensamma barnen och det gemensamma sociala nätverket. Risken för en social utslagning är alltså överhängande . Könsfråga?
"Se till att ha ett jobb." 
Män drabbas i större omfattning än kvinnor av arbetslöshet. Orsaker här kan vara att kvinnor oftare än män jobbar inom den offentliga sektorn vilket också leder till att de har en bättre anställningstrygghet än män. Mäns sämre utbildning försämrar naturligtvis förutsättningarna för män att hitta ett jobb. Könsfråga?

Hade läget varit det omvända, att män hade levt längre än kvinnor så hade det inte varit fråga om klasskillnader och ojämliket, då hade det varit ett jämställdhetsproblem och enbart en könsfråga och de sex punkterna hade istället varit sju och punkt nummer ett hade varit "Se till att du föds som man, då lever du längre".

Men som ledarskribenten skrivit tidigare, män har bara sig själva att skylla...

Propå:
Påverkar svamp medellivslängden?  http://toklandet.wordpress.com/2014/12/01/man-kan-ata-alla-svampar/




 



onsdag 26 november 2014

Killar nobbar misandriutbildning

I en artikel i Nyan kan vi läsa att killar inte vill utbilda sig som ledare för killgrupper och Fair sex-projektet. Något som den kvinnliga projektkoordinatorn och den kvinnliga projektledaren anser, och till och med vet, att behövs. Och eftersom de är tjejer så vet de ju bäst vad killar behöver, det vet de till och med bättre än killarna själva.
"Det viktigaste är att ungdomarna får diskutera det som är viktigt för dem i vardagen och det kan vara allt ifrån sex och kärlek till samhälle och politik, men den normkritiska aspekten i det hela är väldigt viktig"
Och som vanligt så gäller det att vara normkritisk. Och som vanligt när det gäller att vara normkritisk så är det de manliga normerna som skall ifrågasättas. Det här genustramset skjuter dock helt förbi målet eftersom man angriper mansnormerna när det man egentligen borde angripa är bristen på just manliga normer. För det är inget fel på manliga normer! Av den manliga befolkningen är det över 99% som lever upp till mansnormen och de är hyggliga medborgare och goda förebilder. Resten, alltså mindre än en procent, saknar dessa normer och det är dessa som faller igenom och blir socialt utslagna. Men för all del, fortsätt med normkritiken och angrip den stora majoriteten som består av hyggliga män men bli inte förvånade när andelen av socialt utslagna ökar trots all överväldigande genusvetenskap (läs misandri) ni så generöst överöser alla pojkar och män med.


"Tjegrupperna är regelbundet återkommande, men det är inte lika lätt att hålla liv i killgrupperna.
– Vi hade en förra året, men inte i år. Det är svårare att hitta manliga ledare. Manliga ledare söker sig oftare till "aktiva" fritidsaktiviteter såsom idrott eller brandkåren."


Hoppsan, här släppte man loss normkritiken och gav samtidigt utrymme för lite sexism. Att det är så typiskt killar att hålla på med fåniga saker som idrott eller, ve och fasa, gubbväldesaktiviteten nummer ett, brandkåren! Killar måste helt enkelt sluta att välja brandkåren, frågor på det?
"Det kan också vara så att det faktum att det är ett jämställdhetsfrämjande arbete som gör att killar inte är intresserade av att leda grupper"
Eller kanske är det precis tvärt om? Att de som hellre väljer medborgarbrandkåren gör det för att där råder jämställdhet? För att man inom brandkåren värderas utifrån sina kunskaper, oavsett om de är att breda smörgåsar och koka kaffe eller att backa tankbilar, och inte för det man har mellan benen?

Jag läste i ett kommentarsfält en ganska träffande kommentar, fritt citerat:
"När män kritiserar kvinnor är det sexism, när kvinnor kritiserar män är det jämställdhet"
Killar har behov precis som tjejer. Det kan vara allt från behov att tala om saker till att få en bekräftelse att de duger som de är. Så varför i helvete skulle de ens tänka tanken att ansluta sig till en grupp där de får höra att de är ett problem på grund av att de föddes som pojkar? Hur fan tänkte man då?





 


fredag 21 november 2014

Fantasymaktsordningen är krossad, halleluhja!

I en notis i HBL kan vi läsa att författaren  Maria Turtschaninoff belönats med Finlandia Junior-priset för sin fantasyroman Maresi – Krönikor från Röda klostret. Och det är väl egentligen inget konstigt med det, är man en bra författare så premieras man för det. Så grattis till det fina priset Maria Turtschaninoff !

Men tyvärr infinner sig ett visst smolk i glädjebägaren eftersom den enväldiga domaren Johanna Vuoksenmaa tycks ha en dubbel agenda. Att pristagaren är en duktig författare finns väl inga skäl att betvivla men det känns ändå på något sätt att författarens litterära prestation är sekundärt och att utnämningen egentligen är en könsfråga.

"Vuoksenmaa beskriver Maresi – Krönikor från Röda klostret som en ovanligt stark fantasyroman, som –  förutom att den berättar en fin, klok och spännande historia –  också på ett glädjande sätt tillrättalägger könsfördelningen bland personer i fantasyromaner."
Okej, uppenbarligen är det viktigt med könsfördelning i fantasyromaner. I sitt tacktal säger författaren själv (se klippet i HBL-länken, talet är på svenska) att, fritt citerat, "fantasy är ett litterärt redskap som ger oss möjlighet att utforska vår egen värld på ett nytt, spännande och gränsöverskridande sätt".
Borde inte det betyda att i praktiken är vi fria att göra som vi vill i vår egen (fantasy-) värld? Javisst, men uppenbarligen bara så länge vi tillrättalägger könsfördelningen så är vi det. Så det blir mera jämställt!

Foliehattsvarning nu men vad är nästa steg? Är det inte okej att fantisera som man vill längre eftersom det tydligen skall ske genom ett genusperspektiv? Och skall det i framtiden bli straffbart att tänka ojämställda tankar?
Tänk att precis allt går att göra till en könsfråga oavsett om det handlar om brandkåren som hämtar ned en kattunge från ett träd eller om det är en kärnreaktor som havererar. Glöm för fan inte genusperspektivet på brandstegar och bränslestavar!

Boken som vann priset har omnämnts som en "feministisk flickbok för flickor" vilket också författaren i sitt tacktal vitsordar även om hon i den efterföljande intervjun berättar att intentionen aldrig var att boken skulle vara feministisk, det bara råkade bli så. Och kanske det förklarar den enväldige domarens omdöme att boken berättar en fin, klok och spännande historia, just därför att det är fråga om en feministisk flickbok för flickor?
En annan författare som skrivit en bok som mycket väl platsar i fantasy-genren är Pär Ström som skrivit Peruklubben. Och trots att man inte kan klaga på könsfördelningen i Pärs bok så mottogs den på ett helt annat sätt än den feministiska flickboken.

Slasktidningen Aftonbladets kultursektion Flumskolan, vars primära uppgift är att håna böcker och författare man anser vara flummiga (läs: icke politiskt korrekta) fick omedelbart sitt hårkors på Peruklubben och i en 90 minuter lång podcast tar man med hjälp av Maria Svedland (kvinnan som gav det fina hatet en ansikte) tillfället i akt att totalsåga (genom att håna och häckla) både boken och Pär Ström.

Denna podd var av en så sanslöst låg nivå så att en annan kulturredaktör, Therese Bohman på Expressen, skrev en krönika där hon kallade podden för ren mobbning.

Så var det med gränsöverskridandet i fantasyns värld Maria Turtschaninoff! Kanske bäst att du håller dig till att skriva feministiska flickböcker i fortsättningen också. Inte för att jag tror att du inte skulle kunna skriva bra berättelser om annat också men för att jag hoppas att du aldrig ska behöva ta sådan skit som Pär Ström fått och fortfarande får. Skit som ingen egentligen skall behöva ta.

torsdag 20 november 2014

Jaha, nu ger de sig på barnen på dagis också!

I en notis i dagens Nyan kan man läsa att Ida Gulbrandsen från Diskrimineringsbyrån i Uppsala föreläser under två dagar på Ålands Sjöfartsmuseum på temat ”Likabehandlingsarbete i barnomsorgen – hur gör vi?”
Syftet är att verka för jämställdheten inom barnomsorgen. Att pojkar diskrimineras i grundskolan är ingen hemlighet så man ställer sig lite undrande till varför ingen insats för jämställdhet görs där.
Men om man tittar lite närmare på den verksamhet Diskrimineringsbyrån i Uppsala (DU) bedriver så förstår man ju att det egentligen inte handlar om jämställdhet.

"DU arbetar utifrån ett intersektionellt, jämställdhetsintegrerat och normkritiskt perspektiv. Vi eftersträvar att vara tillgängliga och inkluderande".
Och det är när man läser detta på DU's hemsida som alla varningsklockor går igång. För med de tre orden "intersektionellt", "jämställdhetsintegrerat" och "normkritiskt" i samma mening är det uppenbart att det inte alls handlar om jämställdhet utan om att införa ett ideologiskt genustänk som även benämns feminism.

Vad det nu handlar om är alltså inte att göra barnomsorgen jämställd, det verkliga syftet är att redan i dagbarnvården cementera den diskriminering av pojkar som skolan står för idag. Kan man införa antipojkkulturen i förskolan och redan där göra pojkar till ett problem så har man ju lyckats rent intersektionellt. Normkritik sett ur ett genusperspektiv betyder kort sagt att kvinnan är normen, mannen är problemet. Och när normkritik utförs i praktiken så heter det att pojkar skall ta mindre plats, flickor skall ta för sig mera. Men man är samtidigt noga med att påtala för flickorna att de kommer att vara offer och förtryckta i hela sitt liv, för att könsmaktsordningen. Kort undran, var är normkritiken i att som en envis dåre vidhålla att det faktiskt skulle finnas en könsmaktsordning? Men det är klart, slår man in det här i skallen på en 5-åring så kommer myten om könsmaktsordningen att leva kvar hos denne, kanske så länge som ända upp i medelåldern.

Diskrimineringsbyrån i Uppsala har annars ett väldigt passande namn. För det genustänk de med statsmedel genomsyrar hela skolväsendet med är inget annat än pojkdiskriminering i den högre skolan...


tisdag 18 november 2014

Fackanslutna strejkar för sänkta löner?

Vårdfacket Tehy har varslat om strejk och om det blir verklighet kommer strejken att bryta ut på torsdag. Dock är läget något oklart vad man egentligen strejkar för, det hette först att sjuksköterskorna har för dåligt betalt men nu heter det att man kräver jämställda löner. För nu är det så med sjuksköterskorna, eftersom vårdyrket är kvinnodominerat och sjuksköterska därför anses vara ett kvinnligt yrke så är man underbetalda, tjänstemän i "motsvarande yrken" har mycket bättre betalt hävdar man. Och det är per någon sorts automatik eftersom könsmaktsordningen alltid ger män bättre betalt. Och som följd av detta vet vi alla att kvinnor har bara 86% av männens lön men vad inte så många vet är att kvinnor jobbar ungefär 69% av hur mycket män arbetar. I praktiken betyder det att kvinnor faktiskt tjänar mer än män.

I en insändare i Nyan ger ett sjöbefäl i landskapsflottan ett konkret exempel på detta. I exemplet tjänar en sjuksköterska, om hon jobbar lika många timmar som ett sjöbefäl, cirka 99 euro mer per månad. Lite skit i sammanhanget dock, de politiker som nu anser att sjuksköterskorna är underbetalda anser å andra sidan att sjöbefälen är överbetalda. I praktiken betyder ju det att om lönerna höjs för de sjukvårdanställda för att det ska bli mera jämställt så kommer man ju att lönediskriminera sjöbefälen ännu mer?
"En anställd på sjön som jobbar vecka/vecka kan vara borta hemifrån sex jular på raken, oberoende om man jobbar på "röda båtarna" eller på färjor med fågelnamn. Men det ärklart, en kvinnlig sjukskötare som är schemalagd på julafton, gift med en man som jobbar på sjön så blir det bekymmer med barnen på julen om man är en barnfamilj. Men jag är ganska säker på att i de flesta fallen så är det mannen som blir på jobb..." 
Ett argument från vårdanställda som krävt högre grundlön är att många inom vården jobbar kanslitid, alltså mellan 08.00-16.00. De som gör det har inga tillägg för natt- eller helgarbete. Någon som vet hur många sjöbefäl (ett mansdominerat yrke) som har samma arbetstider?
 
  

tisdag 11 november 2014

Att vara feminist och rasifierad räckte inte, Soran Ismail är trots allt man!

Bakgrundsbruset på internet är högre än någonsin och det är ett antal skitstormar på gång. Knappt hade drevet som twittergamarna bedrivit mot Richard Herrey lagt sig före det var näste man för kölhalning.
I en twitterstorm utan dess like där mordhoten haglade pekades Marcus Birro ut som rasist.
Vad de båda herrarna hade gjort var att de öppet kritiserat islam för att vara våldsbejakande. Och det är näst intill dödssynd i vårt politiskt korrekta samhälle och i paritet med att visa sig offentlig klädd i nazistuniform och göra Hitlerhälsning. Minst. Samtidigt har det på andra sociala medier rasat en skitstorm mot en klädkedja. Orsak till ilskan är hur klädkedjan marknadsför sina jeans. I reklamen för pojkjeansen står nämligen en pojke bredbent och utstrålar självförtroende medan flickan i flickjeansreklamen står med fötterna ihop och ser mera tillbakadragen ut. Könsstereotypt och fördomsfullt anser upprörda föräldrar som nu använder de sociala medierna som skitfläktar för sin vrede. Att sedan dessa föräldrar inte alls har något emot att klä sina telningar i kläder som tillverkats av barnarbetare som jobbar under slavlika förhållanden tycks inte bekomma någon särskilt mycket...

Men vad var det då som hände Soran Ismail? Tja, kort sagt kan man säga att det var årets fotbollsgala som drabbade Soran. Kvällsposten rapporterar att komikern och programledaren Soran Ismail kom in på cykel och skämtade, med tanke på fjolårets bilbråk, om att det var den som Sjögran blivit erbjuden i samband med att Anders Svensson fick en bil av förbundet. Och då tog det hus i helsike, skämtet ansågs som respektlöst och många blev upprörda, så upprörda att man nu talar om att bojkotta nästa års fotbollsgala.

Nu kan man undra varför det var så förargligt att skämta om det. När Tony Rickardsson äntligen fick ta emot sitt Jerringpris gjorde Robert Gustafsson sitt legendariska "Tony Rickardsson-nummer" som han avslutade med "grattis då....ditt svin!" Och inte tog Tony illa upp för det, tvärtom. Har man äntligen vunnit ett så fint pris så har man råd att bjuda på sig själv vilket Tony också gjorde.

Men när det gäller fotboll så handlar det inte längre om sport. Fotboll har blivit en jämställdhetsfråga och inget man skämtar om längre. Och det borde Soran Ismail ha begripit. Det spelar ingen roll fast man är feminist och kan kalla sig rasifierad, att skämta om ett så allvarligt ämne är big no no, oavsett. Och speciellt om man dessutom är man, då ska man sitta ned på läktaren och hålla käften.

Man kan ju hoppas att hotet om bojkott blir verklighet. För då kan de som gillar fotboll och håller på med det för att de tycker att det är kul ha sin stora gala utan bråk och en bitter eftersmak. Och då kan fotbollsgalan handla om fotboll istället för jämställdhet och man kan säkert klämma in några skämt och driva med spelarna också utan att någon känner sig kränkt.
Och vanligt folk kan gå och se den fotboll de föredrar utan att behöva ha dåligt samvete för att det inte är jämställt om man gillar herrfotboll.


En loska misandri är aldrig fel

Nya Åland levererar! Dagens ledare avhandlar den fällande hovrättsdomen angående skadegörelse på  fornlämningar. Skuldfrågan är avgjord och det fornminnesskydd som hindrar markägare från att exploatera sin egen mark är skyddad i lag. Sedan kan man ju ha alla möjliga åsikter och moraliska värderingar om det är rimligt att markägare i decennier åläggs åtgärdsförbud på något som lagligen är deras men faktum kvarstår, lagen gäller för alla.

Att ledarskribenten är noga med att lagen gäller för alla råder ingen tvekan om. Och det råder heller ingen tvekan om att finns möjligheten att sprida misandri så hoppar man genast upp på bandvagnen!

"Det finns en lag, och den gäller även för den som med fadersmjölken fått höra andra sanningar."
Ja men visst, självklart är det så. Alla dåliga egenskaper en människa kan tänkas ha, oavsett om det är en markägare som gräver sönder fornfynd eller en mamma som slår sina barn fördärvade så beror det på fadersmjölken. För de goda egenskaperna, de får man genom modermjölken.

Signifikativt för ledarskribenten är att denne i snart sagt varje ledare slänger in propåer som ska påminna läsaren om att oavsett vad det handlar om så är det egentligen en könsfråga. Funkar det inte med att göra kvinnor till offer så funkar det med lite misandri som i dagens ledare.

Uppenbarligen är det viktigt att på ledarplats ständigt påminna oss om könsmaktsordningen. För om man inte gör det så glömmer vi bort att det faktiskt finns en sådan. För det är med vinklade sanningar som med snö, inget av dem är för evigt. Precis som vi glömmer snön som föll ifjol, den finns inte och därför påminns vi inte om den, så påminns vi inte heller om något annat om det inte faktiskt finns där för att påminna oss. Och så är det med den så kallade könsmaktsordningen. Den kan inte påvisas genom fakta, man måste helt enkelt tro på den och på det sättet ge den ett existensberättigande.

Det var viktigt för kommunismen i Sovjet och Östeuropa att ha en gigantisk propagandamaskin som hela tiden påminde folket om "den rätta läran". För hade man inte det så tänkte folk uppenbarligen själva och så kunde man inte ha det. Så det är ju en jävla tur att vi har Nya Åland som påminner oss om något som egentligen inte finns!

fredag 7 november 2014

Nej, jag är fan i mig inte feminist!

I dagens Nyan kan vi i krönikan läsa att det bara är puckon som inte är feminister och frågor på det?
Krönikören gör det hela lite motsägelsefullt eftersom denne (denne fungerar lika bra som hen!) påstår sig själv vara feminist men när man läser krönikan så undrar man ju vem som egentligen är puckot i församlingen. Det är dock smått imponerande att skribenten lyckats få in så mycket sexism, misandri och en del stereotypt könstänkande på en sketen enspaltare till krönika!

Att fylla en halv krönika med sexistiska utfall och komma undan med det genom att kalla det ironi går alltid bra om man är kvinna, eftersom kvinnor har både K-kortet och offerkortet de kan dra i nästan vilket läge som helst. Det går alldeles ypperligt att tex. kalla män ett biologiskt misstag som bör utrotas i ett SCUM-manifest och kalla det humor. Media kallar det till och med finkultur!
Men ponera att krönikörens manliga kollega skulle skriva en krönika om feta kärringar i för korta kjolar som på styrelsemötet ryker i luven på varandra för de kan inte enas om hyllan i kafferummet skall vara indigoblå eller blåbärsrisgrön. Och att meningarna skulle vara så delade att ärendet blev bordlagt och det bara för att kärringar saknar kompromissvilja. Vad hade reaktionerna blivit då? Hade någon tyckt att det hade varit roligt över huvud taget? Nej, den manlige krönikören hade fått utstått spott och spe och tillmälen som kvinnohatare och Breivikare (och för att göra den manliga krönikören till en fullständig paria hade man klämt till med rasist, djurplågare och pedofil också).
Eller fråga bloggaren Medborgare X vad som hände när denne speglade SCUM-manifestets budskap.
Den finkulturella humorn tolkades då som ett mordhot! Hat mot män är finkultur, när samma skit träffar fläkten som blåser åt andra hållet är det mordhot...

 "SJÄLVKLART är jag feminist! Jag är GIVETVIS för jämställdhet mellan män och kvinnor. Jag tycker ABSOLUT att pojkar och flickor ska ha samma rättigheter och förutsättningar. Jag tycker inte att det SPELAR NÅN ROLL om en människa står eller sitter när HEN kissar."
Jag är för jämställdhet men jag är sannerligen inte feminist. Av den enkla anledningen att jag är för jämställdhet. Jag tycker inte att ett kön ska diskrimineras genom lagstiftning om könskvoteringar.
Kvoterar man in någon på grund av dennes kön betyder det i praktiken att någon annan stängs ute på grund av dennes kön. Jag skiter i om feminister anser kvotering som absolut nödvändigt, det är fråga om diskriminering likt förbannat.
Och jag tycker att pojkar inte ska diskrimineras i skolan på grund av flummig genuspedagogik. En genuspedagogik som anser att flickor utgör normen för mottaglig och framgångsrik kunskapsförmedling i skolorna. Vilket betyder att pojkar utestängs från att studera på sina villkor.
Feminsiter tycker ju att såväl könskvotering som genuspedagogik är jäääättebra men de kan inte förklara hur det kan vara jämställt när män eller pojkar diskrimineras.

Feminister anser att stereotypa könsroller ska bekämpas. Varför skulle det ur ett genusperspektiv ha någon betydelse om en människa står eller sitter när denne kissar om inte syftet enbart är att bedöma könet på den kissande människan utifrån en förlegad könsnorm att män står upp och kvinnor sitter ned?
Har det ur ett genusperspektiv någon betydelse om en människa läser tidning från första sidan till sista eller tvärtom? Nej jag tänkte väl det.
Rullstolsbundna sitter alltid ned när de kissar men för dem spelar det en stor jävla roll för de kan inte annat. Så borde inte rullstolsbundna känna sig förminskade av att läsa krönikan, precis som feminister känner sig förminskade när forskare har kommit fram till att män är nästan lika våldsutsatta i sina nära relationer som kvinnor?


"Däremot tycker jag det finns allt för många puckon här i världen som HÖGLJUTT hävdar att de absolut inte är några rabiata feminister. För vad säger man med det?
Jaha, så du är ingen feminist du?
Du tycker att kvinnor är lägre stående varelser?
Att männen är härskarna, hämnarna, härförarna?
Att städning sitter i kvinnogenerna?
Att ynkliga, hamliga, barnsliga, otrevliga, översittare till män är ett ideal att eftersträva?
Vem är det då som är mest konstig? Du eller hon med silvertejpen under armarna?"


Okej, jag må vara ett pucko då men i så fall är feminister riktiga ärkepuckon! För det är ju feminister som förminskar alla kvinnor genom att hävda att männen är överordnade kvinnorna, att det skulle råda ett patriarkat och en samhällsstruktur med en könsmaktsordning. Få män hävdar att så skulle vara fallet, feminister går på med det från morgon till kväll. Det är feminister och endast feminister som predikar om männen som härskare, hämnare och härförare. Maktstrukturer kallas det visst och de finns precis överallt.
Senaste maktstrukturen är gatumaktsordningen. Eller var det läsmaktsordningen? Eller vänta, kanske var det snabbköpsmaktsordningen?

Män får ofta höra att de inte kan städa eller laga mat, inte av andra män utan av kvinnor, men ytterst få män tror ändå att det skulle sitta i generna. Feminister tror dock att det är något fel på mäns gener. Tror du mig inte, läs SCUM-manifestet...

Och vanliga hyggliga män, alltså cirka 99,5% av den manliga befolkningen tycker att översittare är såväl ynkliga, harmliga, barnsliga och otrevliga mobbare som bara förtjänar förakt. Och det oavsett kön. Feminister föraktar människor på grund av deras kön, inte för deras gärningar.

Dock tvivlar jag på att krönikören är en riktig feminist. Med tanke på att det är Fars dag på söndag borde en fredagskrönika, sett ur ett genusperspektiv, inledas så här:

Så här tweetar en riktig feminist till skillnad från vissa amatörkrönikörer!
Bilden är stulen från Toklandet

 
Men eftersom det också är flaggdag på söndag här i Finland kanske krönikören kan kompensera sina tillkortokommanden som god feminist genom att bränna en flagga eller två...



 

lördag 1 november 2014

Kultur är tydligen att ha rätt värdegrund

I en notis i Nyan kan vi läsa att Athena Farrokhzad kommer att hålla invigningstalet för Ålands Litteraturdagar 2015. Årets tema är flykt och vem skulle vara bättre skickad att hålla invigningstalet? Någon mera politisk korrekt än Athena Farrokhzad får man sannerligen leta efter, hen har ju inte mindre än tre offerkort att dra och är nog den mest förtryckta människa som går att uppbringa bland kultureliten. Hon är från morgon till kväll utsatt för en könsmaktsordning, för rasism och ansatt av homofober. Dessa har fullt upp med att förtrycka och hata Athena Farrokhzad så det råder ingen tvekan, är temat flykt så är det hen man skall anlita...

"Hennes kritikerrosade diktsamling Vitsvit blev Augustpris-nominerad ifjol, och många har hört hennes namn i samband med hennes uppmärksammade radioprogram Sommar i P1 2014.
Programmet hade en tydligt socialistisk, antirastistisk och feministisk agenda. Det bestod av dikter och akustiska versioner av punk- och revolutionslåtar, vilket provocerade lyssnare till den milda grad att programmet anmäldes 17 gånger."

Så kan man också se det, att folk blev provocerade av en tydligt socialistisk, antirasistisk och feministisk agenda. Tja, utifrån den värdegrund vissa har så var visst Stalin socialdemokrat också...
De som blev provocerade blev det för man ansåg radioprogrammet som synnerligen våldsförhärligande. För det råder ingen tvekan om att Athena Farrokhzad har ganska extrema åsikter. Och det är fråga om att ta till våld för att få igenom sina åsikter. Klassamhället skall bekämpas med våld, rasismen likaså. Och den radikalfeminism Athena Farrokhzad  står för anser att män är biologiska misstag som skall utrotas eftersom hon anser att SCUM-manifestet skall tolkas bokstavligt:

"Själv har jag några egna frågor till Turteatern: Varför försöker ni släta över SCUM:s politiska budskap genom att kalla manifestet för en parodi? Tror ni inte Solanas menade lika mycket allvar som Marx?"

Vidare tycks en allmän åsikt bland antirasister vara att rasifierade personer skall alltid lämnas tolkningsföreträde när rasism diskuteras och vi andra icke rasifierade skall backa tillbaka och hålla käften. Alla tycker inte att det vänsterpolitiska våldet är okej eller nåt fint och hedervärt, normalt funtade människor anser att våld är lika vidrigt oavsett vem som är förövaren och skulle knappast hålla med om att Stalin var socialdemokrat...

Men oavsett vilka åsikter man har eller hur extrema de uppfattas, hur kommer det sig att någon som anser att heterosexualitet som norm skall bekämpas (de flesta par lever i ett heterosexuellt förhållande, alltså utgör de paren en norm), att åsikter skall bedömas utifrån en persons hudfärg, sexuella läggning och kön och att lagar som gäller alla andra inte gäller dem själva på grund av deras innehav av offerkort kallas just feminist och att dessa åsikter skall anses vara legitima? Om feminism handlar om alla människors lika värde, varför skall då vissa typer människor bekämpas? Och om antirasism handlar om att alla människor skall ha samma rättigheter oavsett etnicitet, varför är det viktigt med rasifiering där man rangordnar människors åsikter efter deras hudfärg?

Att ha så här extrema åsikter som ändå anses legitima beror på att de extrema åsikterna skyddas och backas upp av tredje statsmakten, media. Eller för att vara exakt, de backas upp av tredje statsmaktens absoluta maktcentra, kultureliten. För det är kulturredaktionerna som sätter agendan för vilka åsikter vi vanliga dödliga skall ha eller inte ha. Kulturelitens värdegrunder skiljer sig markant från de värdegrunder vanliga människor har. Enligt kulturelitens värdegrund så är alla människor lika värda men bara till en viss gräns. Enligt deras värdegrunder så har alla rätt till en åsikt men bara till en viss gräns. Inget dramatiskt med det, i alla fall så länge gränsdragningen dras med hjälp av våra lagböcker. Men så är inte fallet längre, dessa gränser dras numera av kulturredaktörerna som pekar med hela handen på vilka åsikter vi vanliga döda får ha. Och när man inte kan ta hjälp av lagboken för att stoppa åsikter som inte passar i deras åsiktskorridor (löjligt ord på något som får flödet i en stentventil att likna syndafloden i jämförelse) så demoniserar man personer med obekväma åsikter, jämställdister får tillmälen som kvinnohatare, förtryckare eller Breivikare och man insinuerar att dessa också är rasister, djurplågare, våldtäktsmän och pedofiler. Men detta är fint hat som är skyddat och vitsordat av en statsmakt och alltså fullt legitimt, även om lagtexten säger något annat om den typen av angrepp på enskilda personer på grund av deras åsikter.
Tack vare dessa värdegrunder höjs ett så pass extremt och odemokratiskt parti som FI! ändå är till skyarna och partier som SD, Framstegspartiet eller Sannfinländarna trycks ned i skiten. De följer alla våra demokratiska spelregler men de tre sistnämnda har "fel" värdegrund och därför anser tredje statsmakten att demokratin inte skall omfatta dem.

Och därför kan personer med extrema åsikter och ett antal offerkort kalla sig förtryckta och med hjälp av tredje statsmakten själva utöva förtryck, ett förtryck de själva paradoxalt säger sig bekämpa...

Men tillbaka till Ålands Litteraturdagar. Personligen skulle jag gärna se Pär Ström, aktuell med boken Peruklubben inbjuden till litteraturdagarna. Om man nu vill se på flykt ur ett metaforiskt perspektiv, att litteraturen blir en tillflykt, så är Pär Ström absolut ett förstahandsval. Men nu har den arme Pär Ström fel värdegrunder. Han är ju för fan en vit man i medelåldern, han är en cisperson och lever i en kärnfamilj med fru och barn! Så helt uppenbarligen måste hans åsikter om jämställdhet vara helt förkastliga och han representerar könsmaktsordningen och är ondskan själv personifierad. En sådan slusk kan vi inte slösa våra skattepengar på! Då måste det vara mycket bättre att bjuda in någon som förordar slakt på män för våra skattepengar!


torsdag 30 oktober 2014

Skolflyktingarna som lever i exil är ett faktum

Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) har presenterat statistik om grundskolan 2014. Förutom att vi kan läsa om hur många skolelever vi har kan man också notera att antalet skolelever som ges hemundervisning har mer än fördubblats på ett år. Hösterminen 2014 är det 18 elever som ges hemundervisning i 9 olika kommuner och majoriteten av dem är pojkar. Och då kan man fråga sig varför hemundervisningen ökar.

En stor bidragande orsak till den ökande hemundervisningen är inflyttning från Sverige och när man läser tidningsartiklar om de familjer som väljer att flytta till Åland för att kunna ge sina barn möjligheten att undervisas hemma är det ganska starka ord som används för att beskriva deras beslut. Man talar om "flykten från Sverige", "de är skolflyktingar" eller "de lever i exil". Och med så här dramatiska beskrivningar är det ju lätt att man undrar vad det är för stollar som agerar så här, det låter ju ganska dramatiskt att tala om flykt och exil. Men läser man artiklarna (de är ganska lätta att hitta med Google, "hemundervisning Åland" ger många träffar) så inser man snart att de här människorna som väljer att flytta inte är så stolliga i alla fall. De familjer som väljer att flytta och väljer hemundervisning har flera saker gemensamt, bland annat uttrycker man ofta ett missnöje eller till och med en misstro mot det svenska Skolverket. Och man anger ofta sina egna dåliga erfarenheter av skolan som orsak till varför man vill hemundervisa sina barn.

Nästa fråga man ställer sig är då, hur i helsike kan det vara så här? Vad är det som har gått snett när föräldrar tar till så drastiska åtgärder att man flyr landet för att kunna ge sina barn en undervisningsform man känner sig någorlunda bekväm med? Är det så att skolans primära uppgift, att lära ut kunskap, inte längre är den primära uppgiften? Och är det så att den ersatts och att den primära uppgiften allt mera har blivit att ge eleverna "rätt" värdegrund?

Läser man "Skolverket bedriver politisk indoktrinering  Nationellt prov i svenska, årskurs 9, VT13" på Genusdebatten så förstärks känslan av att så är fallet. Artikelförfattaren ifrågasätter varför värdegrunder och genustänk tycks vara det primära i ett nationellt prov där muntlig förmåga, läsförståelse och skriftlig förmåga är det man vill undersöka. Kort sagt, istället för att ta reda på om eleverna fattar svenska vill man försäkra sig om att de har rätt genustänk. Och "rätt genustänk" betyder i praktiken att pojkar känner sig åsidosatta och överkörda, en elev uttryckte sig så här om provet:
"KILLAR ÄR BARA BRA OM DE BETER SIG SOM TJEJER!" 
Nu överdramatiserade han väl lite, så farligt kan det väl inte vara? Nej tyvärr, hans reaktion var fullt normal. I provet kunde man också se denna bild, den hade ingen relevans i sammanhanget men likt förbannat fanns den där:

Rent trams som inte har någon som helst relevans till provet.
Bilden är stulen från Genusdebatten

 Sammanfattningsvis, hemundervisningen på Åland ökar på grund av att familjer som önskar att ge sina barn hemundervisning väljer att flytta hit.
 Och läser man ÅSUB's statistik så ser man att pojkarna är i majoritet av de elever som ges hemundervisning. Slump eller samband?

onsdag 29 oktober 2014

Utökat självmord sett ur ett genusperspektiv har alltid 100% manliga förövare!

En tragedi inträffade i Norra Savolax i söndags kväll när en förälder bestämde sig för att ta sig själv och sina tre barn av daga genom att frontalkrocka sin bil mot en buss.
Lyckligtvis är den här typen av familjetragedier ovanliga i Finland. Enligt överläkare Hannu Lauerma, ansvarig för Psykiatriska sjukhuset för fängelser, har denna typ av familjemord halverats sedan femtiotalet. Och enligt samma överläkare rör det sig om en manlig förövare i 60 procent av fallen.

Med detta kan man ju utesluta att familjemord (eller utökat självmord som det också kallas) skulle vara en destruktiv maskulinitetsnorm?

Men låt oss se saken ur ett genusperspektiv.
Om sex av tio gärningsmän i de här fallen är män så borde ju rimligtvis fyra av tio vara kvinnor. Och ser man differensen mellan könen procentuellt så är en manlig förövare tjugo procent vanligare än en kvinnlig. Men låt oss studera differensen mellan könen ytterligare. Dessa tjugo procent som är överskottet när man kvittat antalet kvinnliga förövare mot manliga består de facto till hundra procent av manliga förövare. Och eftersom det går att få ett utfall där förövaren alltid är en man så bevisar detta att denna typ av våld är en destruktiv maskulinitetsnorm, vi kan alltså tala om en familjemordskultur bland män.

I nyhetsbevakningen av det enskilda fallet med en kvinnlig förövare har man förminskat detta faktum och gett en felaktig bild av att kvinnor kan vara i stort sett lika destruktiva som män. Följaktligen förminskar man också det våld män utövar mot kvinnor.

Visst är det hemskt när media väljer att återspegla verkligheten precis som den är istället för att diktera den? Visst är det hemskt när media inte sätter saker i ett rätt genusperspektiv? Och tänk vilka konsekvenser ett sådant förfarande kan få! Tänk på alla skattemiljoner som betalas ut till "bekämpandet av mäns våld mot kvinnor" och till diverse stolleprojekt och genusforskning. Tänk om dessa pengar nu istället omfördelas så de satsas på att bekämpa våld i nära relationer istället. Eller till forskning som också berör de problem och orättvisor som drabbar pojkar och män. Hemska tanke?
Så fan heller, ingen skulle bli gladare än jag!

fredag 24 oktober 2014

Män som mår dåligt har fan i mig bara sig själva att skylla!

Misandriblaskan Nya Åland levererar mera skit i fläktarna i dagens Nya Åland. Och som vanligt är det Nina Fellman som i ledarspalten står för misandrin. Ledarredaktören har läst statistik och vi läsare blir upplysta om det verkliga samhällsproblemet, nämligen männen.
Att Fellman läser statistiken som fan läser bibeln råder det ingen tvekan om men det hela blir ju lite komiskt när man kan läsa följande:
"Att läsa statistik så att man begriper det borde vara en obligatorisk del av all skolundervisning, för de flesta vanliga människor faktiskt viktigare än hur statistiken produceras."
Så vad är det då vi vanliga döda inte begriper som behöver förklaras av tredje statsmakten? Att de förklaringsmodeller som anges om till exempel mäns och kvinnors löneskillnader egentligen är härskarmetoder (eftersom fakta och logik anses vara bevis på könsmaktsordningen) och att man bör läsa statistik sett ur ett genusperspektiv? För det är det absolut effektivaste sättet att läsa statistik som fan läser bibeln, utan tvekan. Skall vi verkligen lära ut sådant skit till våra skolelever? Nej tack!
"En helhet som framträder ur massan av data är hur dåligt män i vårt samhälle faktiskt mår och hur illa de sköter om sig själva." 
Att likt victimblaming (där offer för våldtäkt skuldbeläggs) förklara mäns mående med att det förorsakats av dem själva vittnar om en ganska vidrig människosyn hos ledarskribenten. Ursäkta att jag ens frågar men anger källan (ÅSUB) faktiskt en förklaringsmodell om mäns mående som anger att män är dåliga på att ta hand om sig själva? Eller var det genusperspektivet som skämtade aprillo med ledarskribenten?

Misandrin går allt mer som en röd tråd genom vår samhällsstruktur, mycket tack vare feminismen. För mäns mående påverkas redan i skolan. Skolans primära uppgift, att förmedla kunskap, har bytts ut mot att förmedla en "jämställd", alltså feministisk, värdegrund. Utbildningsplanen har anpassats till att gynna flickor och de pojkar som inte anpassar sig ses som ett problem. Man blundar för det faktum att skolan utgör en antipojkkultur och de konsekvenser det innebär. Istället talar man om (victimblaming) pojkars antipluggkultur. Finland som låg i topp i förra PISA-mätningen har halkat efter betänkligt. Och en faktor som mycket väl kan ha påverkat resultaten i negativ riktning är att det finska skolväsendet öppet erkänt att man inte varit lika bra på genuspedagogik som föregångslandet Sverige men man har lovat att man ska ändra på det. Och tja, resultatet lät ju inte vänta på sig?

Pojkar är en mindre (och yngre) version av män, alltså är de överordnade! Och eftersom män är överordnade kan de inte utsättas för mobbning heller. Bra skit på det är Toklandets blogginlägg från igår, Friends projektledare skriver i en tweet att pojkar är överordnade och kan därför inte mobbas!

Unga män mår sämst och toppar självmordsstatistiken men varför bry sig, vi har nu fått förklarat för oss att de har sig själva att skylla, de föddes ju som pojkar...
"Män begår majoriteten av alla brott. (74,6 % av alla egendomsbrott, 83,2 % av alla brott mot liv och hälsa, 86,6 av alla brott mot samhället, 85,8 % av alla trafikbrott)."
Detta påstående är ren lögn! Procenttalen redovisar inte alla brott, de visar statistik över lagförda brott och det är en viss skillnad. Eller en jävla skillnad för att uttrycka det på dålig franska. Alla brott som begås lagförs inte, kvinnors våld i nära relationer torde vara det lagbrott som har det största mörkertalet eftersom flera oberoende undersökningar visar att kvinnor är nästan lika våldsbenägna som män i sina nära relationer, både mot sina partners som sina barn. Men nu bortsåg jag från att statistik skall ses ur ett genusperspektiv och då blir ju naturligtvis de lagförda brotten det samma som alla brott...

Den dagen sjukvården kan erbjuda män lika bra förebyggande sjukvård för prostatacancer som den gör för att förebygga tex. bröstcancer för kvinnor (även om även män kan drabbas av detta) kanske också mäns medelålder ökar. Men varför ödsla pengar på förebyggande sjukvård för män, de tar så illa hand om sig själva så de har bara sig själva att skylla den dagen prostatacancern kommer som ett brev på posten...

Jag vill dock rikta en stor eloge till Ålands cancerförening som gått mot strömmen, de har istället för den sedvanliga och politiskt korrekta Rosa Bandet-kampanjen valt att satsa på en Rosa-Blå Bandet kampanj. För man har tydligen insett något som övriga missat, att cancer oavsett det drabbar män eller kvinnor drabbar alla lika hårt.

Och den dagen våra makthavare ens tänker tanken att vidta åtgärder för att arbetsmiljön för de som har de tyngsta och farligaste jobben, i huvudsak män, förbättras kanske också statistiken för arbetsrelaterade olycks- och dödsfall som då kan visa något muntrare siffror.
Men sett ur ett genusperspektiv, män som ramlar ned från taket på jobbet har visst bara sig själva att skylla?


Män är överordnade och därför blir det ju extra kul att håna män som misshandlats av kvinnor!

Och den dagen våra makthavare uppmärksammar det våld som män utsätts för, inte bara det gaturelaterade våldet utan också det våld de utsätts för av sina partners kanske mäns psykiska hälsa visar andra siffror i statistiken. Minns någon den Sahlgrenska rapporten som  presenterades för drygt ett år sedan? Om svaret är nej så är jag inte förvånad för man lade locket på ganska omgående. Av den enkla anledningen att det fanns risk att våldet mot kvinnor skulle förminskas om det med allt för stor tydlighet framkom att män utsätts för våld i nära relationer i nästan samma omfattning. Och män som får stryk av sina flickvänner/sambos/fruar har i ett genusperspektiv bara sig själva att skylla eller hur?
"Vad ska vi dra för slutsatser av detta? Att rikedom inte föder lycka? Att det är bättre att inte ha makt? Eller möjligen, möjligen att mansrollen ställer krav på männen som är orimliga att möta, och som får negativa konsekvenser för mäns hälsa och välmående."
Mannen som sliter ut ryggen i latrintömningen, exakt vilka rikedomar har han som gör honom så olycklig? Eller asfaltsläggaren som har en dålig dag på jobbet och får sina tår krossade, vilken makt hade han kunnat utöva så det aldrig hade hänt?
Hur kan man på fullaste allvar tro att det är mansrollen som ställer krav på mannen att han som pojke skall ses som ett problem i skolan, att han som vuxen ska ta de farligaste och tyngsta jobben, att han inte ska ha rätt till samma förebyggande sjukvård som kvinnor har eller omfattas av samma lagstiftning och att han skall acceptera att det våld han utsätts för skall förminskas och tystas ned?

Skyddsvärde, enskild vårdnad, kvoteringar, specialanpassad skolgång, straffrabatt.........


Det är inte ens fråga om krav utan det är vad som förväntas av männen. Av kvinnorna. Männen förväntas ta skiten utan att gnälla men det är inget som män i allmänhet önskar sig. Men eftersom könmaktsordningen överordnat männen så är det rätt åt männen när de får ta de hårdaste smällarna. För vi får inte glömma att det alltid är de underordnade kvinnorna som är offren och som det är mest synd om. När män dör på jobbet får vi inte glömma att det är mest synd om kvinnorna som mist sin familjeförsörjare. Tror man på fullaste allvar att en könsmaktsordning vars syfte är att förtrycka kvinnor skulle acceptera något sådant? Javisst gör man det för den så kallade könsmaktsordningen är inget annat än ett stort hittepå som man fritt formar och filtrerar genom genusglasögon och astrologi genusforskning, allt efter dagsformen eller i vilket sammanhang man vill skuldbelägga och demonisera män.
"Det finns så många pappor som kommer till insikt om könsmaktordning och ojämställdhet när de får döttrar."
Ja, vissa kommer till insikt när de finner Jesus, andra när de viker sig för feministideologin. Det finns ett bra ord för de här papporna, nämligen "curlingförälder". För enligt feminismens läror skall de uppfostra sina flickor att de är underordnade. Därför behöver hela samhället anpassas efter deras behov, de skall genom lagstiftningar och kvoteringar slussas genom utbildningar in i arbetslivet och upp på samhällstoppen. För de kan inte själva, för att könsmaktsordningen! Bara jag som tycker att det är konstigt med pappor som har en sådan kvinnosyn?
Barnen blir totalt söndercurlade och det är samhället som ges ansvaret att ta över curlandet efter föräldrarna. För det är ganska uppenbart att majoriteten av radikalfeministerna består av söndercurlade personer, det är ju alltid någon annans (männens) fel och det är alltid någon annan (männen) som ska reda upp skiten de själva hamnat i eller lämnat efter sig. För de är ju underordnade mähän som saknar alla intentioner att klara sig själva. Allt enligt feminismens offermentalitet.
 "Det statistiken visar är att det är föräldrar som får pojkar som borde vara mer angelägna att ändra på förutsättningarna för framtiden."
Helt korrekt och det finns två vägar att gå. Antingen kan man acceptera konsekvenserna av att pojkarna kommer att diskrimineras och ses som ett problem redan från dag ett i förskolan. Eller så kan man var de goda förebilder, såväl manliga som kvinnliga, som barn behöver och på det sättet hjälpa pojkarna att ta skiten de utsätts för med jämnmod. Och naturligtvis kan man använda sig av sin medborgerliga rättighet att rösta och se till att rösterna hamnar hos de politiker som sätter jämställdhet framför den ideologiska feminismen.

Om man summerar dagens ledare så inser man att det är samma skit i samma gamla fläktar. Det spelar liksom ingen roll, med hjälp av läran om kvinnors förträfflighet genusforskning kan man göra precis vad som helst till en könsfråga. Jag väntar med spänning att få läsa om de senaste rönen som kanske är "bensinmacksmaktsordningen" (kvinnor tankar miljövänlig metanolbensin, män tankar skitig diesel) eller kanske blir det "snabbköpsmaktsordningen" (kvinnor handlar ekologiska och KRAV-märkta produkter, män handlar onyttiga halvfabrikat). Den senaste veckan har det blossat upp en hetsig debatt om gamingkulturen. Och i vanlig ordning är det männen, eller kanske i det här fallet pojkar och yngre män, som är målet för demonisering och skuldbeläggning. Och de som redan varit inne och snokat på Toklandets blogg genom länken ovan och vill läsa mer om gamingdebatten för att kanske få en uppfattning om vad det egentligen handlar om rekommenderar jag att också läsa dagens inlägg från Toklandet.






lördag 4 oktober 2014

Och åter igen, feminism är inte det samma som jämställdhet!

Nu har man i vårt västra grannland tillsatt sin första feministiska regering. Nu tänker jag inte lägga mig i en suverän stats inre angelägenheter men jag säger lycka till med det, ett totalhaveri är alltid ett totalhaveri även om det orsakas av ett genusperspektiv...

Och självklart anser våra lokaltidningar att detta är ett jättebra tillfälle att surfa på feministvågen och i ledaren Man får vara feminist precis som man vill dikterar man åter igen sanningen för oss godtrogna läsare. Tycker du att kvinnor och män är lika mycket värda så är du feminist och frågor på det? Ja, jag har en fråga på det, när har feminismen någonsin ansett att män är värda något över huvud taget?

"Tycker du att män ska få vara män på olika sätt, inte bara enligt de normer vi varit vana med, och att det gäller kvinnor också?"
Självklart skall män få vara män på olika sätt. Så länge män inte är vita, heterosexuella eller medelålders så får de vara precis som de vill. Allt enligt feminismens läror. För just vita heterosexuella medelålders män är roten till precis allt ont här i världen enligt feminismen. Och det spelar ingen roll att det finns människor som vet att så är inte fallet, att det finns människor som med forskningsresultat och vetenskaplig källkritik kan bevisa att feminismen är totalt ute i det blå. Men de som inte håller med om feminismens förträfflighet och feminism som den enda rätta tron är Breivikare, kvinnohatare, rasister och anhängare av våldtäktskulturer. Genom att smäda och håna meningsmotståndare istället för att angripa argumenten och genom att dra offerkoftakortet så kan polariseringen och skuldbeläggandet av särskilt utpekade grupper i samhället fortgå, dag efter dag efter vecka efter år... Så det blir mera jämställt! För att alla är lika värda? För att könsmaktsordningen?

Att streammedia på falska grunder utmålar feminism som något som skulle ha med jämställdhet eller människors lika värde att göra kan jämföras med en gammal sönderrostad bil som man spacklar över för att rosthålen inte skall synas. Men det spelar ingen roll hur mycket man spacklar, efter ett tag är rosten tillbaka och det spelar ingen roll hur mycket kylarvatten man fyller på, så länge det är hål i kylaren så rinner den tom. Och har man en gammal bil som drar 0,2 liter olja per mil får man fylla på där också ett par gånger i veckan, annars lär det hända grejer.
Så när dagen kommer att det är dags för bilbesiktning gör besiktningsmannen det enda rätta, din bil får spansk flagg och bogseras till skrotgården. Allt annat vore tjänstefel!

Men tänk då ett annat scenario. Du kommer till den årliga besiktningen med en gammal rishög vars avgasvärden kan jämföras med ett större kolkraftverk, bromsverkan är i det närmaste obefintligt och rosthålen så stora att man kan slänga hatten genom dem. Och när du står där och tänker att nu är det kört så säger besiktningsmannen till dig att bilen är godkänd och det är bara att tuta och köra (även om signalhornet varit trasigt det senaste halvåret). Och när du undrar hur det kan vara möjligt så får du veta att det är nya direktiv som gäller. Enligt en ny lagstiftning så behöver inte din bil uppfylla varken säkerhetskrav eller miljökrav längre. Enligt de nya direktiven så räcker det att du tar bilen till besiktning för egen maskin för att den skall bli godkänd, allt enligt lagändringen. Så ha en bra dag och kör försiktigt! Och när du berättar detta för din granne så får du veta att hans nästan nya och synnerligen välvårdade Volvo fick underkänt. För att den hade fel färg, vita bilar är enligt de nya direktiven inte längre tillåtna...

Det är ungefär det som händer i vårt västra grannland just nu. Man har skapat en norm som helt enkelt inte går att applicera i samhället därför att lagstiftningen sätter hinder för det. Så istället för att anpassa normen så att den uppfyller lagstiftningen så anpassas lagarna till att passa normen.
En norm som till stora delar uppbärs och förankras av tredje statsmakten, media.

Och i Sovjet var alla medborgare kommunister på 80-talet. Inte för att de ville utan för att de vågade inget annat...



onsdag 1 oktober 2014

Lägesrapport från nätdejtingträsket

Som singel kan nätdejting vara ett alternativ om man söker en kvinna som man eventuellt kan tänka sig att leva resten av sitt liv med. Eller, så är väl tanken i alla fall?
Så man fyller i ett medlemformulär så omsorgsfullt man bara kan, man bemödar sig att skriva en presentation som ger en bra beskrivning av sig själv och man lyckas efter mycket om och men hitta ett foto av sig själv som a) man lyckades ta utan att kameran gick sönder på grund av ens gräsliga utseende, b) ger ett någorlunda rättvist intryck av ens gräsliga utseende avseende vinkel, slutartid och skärpa. Och sedan börjar man förväntansfullt att klicka runt lite bland andra profiler.

Efter 5 minuter damp det första mailet ned, det lydde kort och gott: "Foto?". Nu är det så att många sajter inte publicerar de foton man laddar upp till sin profil före de förhandsgranskats och det är något vi kanske skall vara tacksamma över. Och medan fotot/fotona granskas visas ingen profilbild, bara en siluett och en text som anger att fotot är under granskning. Men regel nummer ett i dejtingvärlden är, våga inte visa dig här utan ett foto av dig själv! Och regler är regler, att man snällt måste vänta att se fotot tills en vänlig admin visar det dåliga omdömet att publicera ens gräsliga nuna är absolut ingen ursäkt! Det SKALL vara foto! Och att det inte står någonstans i medlemsavtalet att man inte får titta på andras profiler utan ett foto i sin egen profil är heller ingen ursäkt. Och förvisso, att ha ett foto i sin profil är väl inte för mycket begärt i dagens digitaliserade värld där till och med kylskåpen är uppkopplade mot internet och kamera tycks vara standard i varenda äggklocka. Men snälla tjejer, ge åtminstone admin en chans att göra sitt jobb innan ni börjar klaga.

När man sedan fått sitt foto godkänt och publicerat och man kan kolla profiler utan att få ilskna mail om saknade foton märker man ganska snart att många presentationer följer ett visst mönster. Regel nummer ett påtalas så gott som alltid. Inget foto = inget svar, punkt. Lite kuriosa dock, ofta har de som kräver foto ganska många bilder i sina album. Förutom en (en enda) uschlig selfie som är för mörk eller saknar ordentlig skärpa har de bilder på allt möjligt som sina katter eller hundar, på glassen de åt förra veckan eller nåt annat helt ovidkommande. Fine with me men om katterna, hundarna, glassen eller allt annat ovidkommande går att fota med perfekta ljusförhållanden och skärpa, varför klarar ni inte av att ta ett porträttfoto som gör det möjligt att åtminstone få en uppfattning om hur ni eventuellt ser ut? Inte för att jag tycker att utseende är så jätteviktigt men när man ser dessa mediokra selfies så börjar man nästan ana en konspirationsteori som bygger på att kameratillverkarna lägger in ett mikrochips i kamerorna som gör det omöjligt för kvinnor att ta selfies med ordentlig skärpa...

 I många presentationer gör man klart vad man INTE söker och vilka förbehåll man har på dem som vill ta kontakt. Medeltalet ligger på cirka 14 förbehåll per profil, de vanligaste förbehållen gäller rökning/alkohol, max antal timmar soffsittning per dygn eller krav på att man skall sakna all förmåga att tycka och tänka själv, till de ovanligare hör att man har minst diplomingenjörsexamen, en mille på banken eller sommarstuga på Bahamas. Har man fler en ett av de tre sista alternativen är det ett litet plus i kanten, har man inget av dem uppmanas man att lämna profilen och söka vidare någon annanstans...

 Det är nu det börjar bli lite svettigt fast man klarat regel nummer ett, det där med fotot. Man blir helt enkelt tvungen att göra en checklista. Har jag någon gång gått mot röd gubbe? Nej, check. Kan jag såga av ett bräde utan att blöda? Ja, check. Och så där håller man på tills man äntligen anser att man klarat normerna och kvalificerat sig för att skriva ett mail. För det är jag som man som skall ta kontakt. Det är nämligen regel nummer två. Kvinnor gör klart vad de önskar och sedan är det upp till oss män att kvalificera oss. Och första kvalificeringsheatet går ut på att skriva ett mail till kvinnor som agerar panelhönor. Sådana är reglerna fast det inte står ett jota om det i medlemsavtalet.
Så när man skickat ett mail (som måste innehålla minst 5000 tecken för att ens bli öppnat) kan man bara hoppas på det bästa, att man får någon slags respons. Men det kan man tokglömma för man kommer inte att få något svar. Trots att man följt regel nummer ett och två, uppfyllt alla jävla normer inklusive den att inte skriva om sig själv i tredje person så är skit och ingenting det man får tillbaka. Man får inte ens ett "tack för ditt mail", man blir helt enkelt totaldissad.

Och när man inser att man är totalrökt finner man plötsligt att det dimper ned mail i lådan och för ett ögonblick tänds ett litet hopp om att det kanske finns någon kvinna där ute någonstans som ändå vill ha att göra med en annan stackare. Men det hoppet får man brutalt utbankat ur skallen för mailen som droppar in brukar lyda ungefär så här:
"Hörru din jäkla snuskhummer! Jag vet minsann att under de två senaste veckorna har du besökt min profil minst fyra gånger! Jag skall anmäla dig för stalking ditt jävla miffo, håll dig borta från mig och min profil din jävla sexualdåre!"
Så var det med det. Man har alltså öppnat någons profil några gånger för mycket. Man har följt regel nummer ett men struntat i att fullfölja regel nummer två med allt den innebär och för det hotas man alltså att bli anmäld och avstängd. För regel nummer tre säger att har man öppnat en profil så många gånger under så kort tid så måste man bevisa att man är seriös och det gör man enligt regel nummer två...
När man hållit på så här ett tag så inser man varför så många män väljer singellivet och varför så många kvinnor förblir singlar, trots att de önskar något annat.

Men det som stör mig mest är nog alla dessa skogspromenader! Att gilla skogspromenader är regel nummer fyra. Nämner du inte skogspromenader i din profil så har du inget på en dejtingsajt att göra över huvud taget. Skogspromenader is the shit helt enkelt! Nu är det så här, de som talar så varmt om skogspromenader vet inte ett skit vad de snackar om. Jag vet vad skogspromenader handlar om och jag vet att ingen normalt funtad människa frivilligt ger sig ut på skogspromenad. Under min sejour i medborgarbrandkåren fick jag lära mig allt som är värt att veta om skogspromenader. Jag har släpat slang hundratals meter genom skogsterräng vid skogsbränder. Jag har gått mil efter mil i skogen i skallgångskedjor. I skogen är det snårigt och jävligt, skogen är full med mygg och andra småkryp som gör allt för att hitta in under kläderna på en. Man tvingas forcera buskage och undervegetation som river i kläder, ansikte och händer. Man snubblar över nedfallna trädgrenar och sten som sticker upp ur marken. Och efter skymningen ser man knappt ett skit eftersom batterierna i ficklampan alltid tycks vara på upphällningen men likt förbannat stretar man vidare på dessa "skogspromenader". Och under alla dessa skallgångar har vi aldrig, jag upprepar aldrig, sökt någon som gått vilse på en "skogspromenad", det har varit fråga om helt andra grejer. Och vi har aldrig heller sett eller mött någon som varit ute på skogspromenad. För ingen vettig människa går ut i skogen, det är vidriga förhållanden som råder där. Ja förutom halvtokiga brandkårister då som går skallgång. Men jag kan garantera att ingen, varken kvinna som man av dessa, uppskattar det. Så vill du göra ett seriöst intryck på mig på en dejtingsajt, glöm den där jävla skogspromenaden!

Vad klagar ni på? Bilden föreställer ju mig på min skogspromenad!


När man som sagt varit med ett tag och kommit till insikt så börjar man överväga om man helt enkelt skall avsluta sitt medlemskap och ta hand om sitt blodtryck istället. För man inser att hela köret med förbehåll och krav på egenskaper och långa mail bara är en rökridå. För allt hänger på regel nummer ett, fotot och utseendet. Och är man inte tillräckligt snygg så åker man ut, alltså är dejtingsajter helt enkelt inget för mig med ett utseende som mest påminner om en bulgarisk tågolycka...

Men kanske det finns någon singelkvinna där ute som läser min blogg som är sugen på en date? I så fall kan du anmäla ditt intresse i en kommentar. Jaså inte? Nähej jag tänkte väl det, jag gillar ju inte skogspromenader....






lördag 20 september 2014

När vårt ankdammsparlament bedriver SD-politik jublar media

I Nyans ledare "Åland för litet för ett rasistiskt parti" höjer ledarskribenten medborgarna i Ankdammen till skyarna. Vi här i Ankdammen är minsann inga rasister som de där Sannfinländarna eller Sverigedemokraterna. Och när den danske politikern Birte Weiss, dock något naivt, lovordar medborgarna i Ankdammen så är det ju nästan så ledarskribenten spricker av sjävgodhet...
"Birte Weiss rentav förundras över att det inte på Åland finns rasistiska eller neo-rasistiska partier, att alla från höger till vänster står upp för allas lika värde och mot en populistisk tolkning av vem som är skyldig till allt ont i världen.
Och när hon säger det, så inser man att det ju är sant. Det är helt fantastiskt att vi på Åland inte har ett sannfinländskt eller nydemokratiskt parti. Det är helt fantastiskt att inget av våra etablerade partier eller politiker väljer att befatta sig med främlingsfientlighet."
Nu är det bara det att för drygt två månader sedan så var det ett helt annat liv i skällan på den nu så självgode ledarskribenten. Då fick vi och inte minst våra politiker i en ledare veta hut för vår flyktingpolitik och för vår främlingsfientlighet.
"Detta är en skam för oss. Det är en styggelse.
Över hälften av de flyktingar som finns i världens fattigaste länder är barn.
Många av dem lämnar aldrig flyktinglägren.
Varför lyssnar vi ens på de rasistiska och nazistiska partier som pratar om nationell renhet och traditioner och kultur och svenskhet eller finskhet? Det är ju bara skitprat inför den enormitet av mänskligt lidande som vi vänt ryggen till i bekväm förvissning om att vi är så långt borta och har så dåligt rykte i flyktingvärlden att folk inte ens försöker komma hit.

Sedan år 2008 har Åland, en av världens rikaste och mest stabila platser, tagit emot 0 flyktingar.
Noll."
Om våra politiker redan bedriver en flyktingpolitik som innebär att vi inte tagit emot en endaste flykting på sex år så är det kanske inte så underligt att vi inte har något uttalat främlingsfientligt parti. Jag menar, det är ju ganska svårt att bedriva en politik som går ut på att minska asylsökande flyktingar när de redan är noll. Eller?
Det bär ofta in i räcket för ledarskribenten....
 Såväl Sannfinländarna som Sverigedemokraterna har mycket att lära av våra politiker här i Ankdammen. För de kan konsten att dra slipstenen rätt, de håller flyktingkvoten på noll samtidigt som de lovordas så väl av media som utländska politiker för sin antirasism och sin tolerans.
Jimmie Åkesson och Timo Soini, vilka jävla amatörer ni är!

onsdag 17 september 2014

Enda sättet att uppnå jämställdhet är att frånta kvinnorna sin frihet att göra egna val?

Enligt en notis från Ålands Radio och TV har vår ankdamm nu berikats med ett nytt nätverk som kallas Ålands Feministparaply. Enligt notisen ska paraplyet verka för jämställdhet mellan kvinnor och män, allas fulla mänskliga rättigheter i ett jämställt samhälle. All verksamhet ska utgå från FN:s Kvinnokonvention. Och det är nu man börjar bli orolig på riktigt för det står uttryckligen FN:s Kvinnokonvention vilken man kan läsa mer om här.
"Kvinnokonventionen är ett grunddokument med 16 huvudartiklar som lyfter fram kvinnors rätt till exempelvis utbildning, medborgarskap, sin egen kropp, hälsa."
Hissen verkar ju uppenbarligen inte gå ända upp, eller rättare sagt, paraplyet verkar inte fälla helt upp för läser man dessa 16 huvudartiklar så inser man ganska snart ett antal saker. En sak är att Ålands Feministparaply inte tänker lyfta ett jota för att komma tillrätta med de problem män har att kämpa med, som psykisk ohälsa som leder till att män oftare tar livet av sig eller att män är de som utsätts för mest våld eller löper de största riskerna att skadas på sina arbetsplatser. Och läser man de 16 huvudartiklarna så inser man också att man alltså skall jobba för särskilda rättigheter som redan är lagstadgade. Till exempel så är diskriminering redan olaglig, alla medborgare har samma lagstadgade sociala förmåner och socialskydd och alla har rätt till sjukvård. Så vad är det för jämställdhet man skall verka för?

Såväl kvinnor som män är i sin fulla frihet att välja utbildning och göra sina egna yrkesval, det finns ingen som hindrar dem. Men lik förbaskat väljer kvinnor vårdyrke och män väljer att bli asfaltsläggare, trots att båda yrkena är tunga och sämre betalda och tom. farliga. Skall man i framtiden tvinga kvinnor till andra yrkesval än de själva valt för att uppnå  denna nästan tvångsmässiga tanke om millimeterrättvisa där det fria valet är en ovidkommande petites?
Och var skall gränsen för denna millimeterrättvisa dras i yrkeslivet? Kommer man att propagera för könskvoterade civilingenjörer eller skall sopåkarna också könkvoteras? Just nu verkar gränsen för könskvotering ligga vid bolagsstyrelseposter och andra högre befattningar som tex. statsminister. Kanske kvinnor borde kvoteras in till svetsutbildningen för vad jag har hört så är Sveriges tillträdande statsminister svetsare...

Jämställdhet är inte det samma som lika val och lika utfall, jämställdhet är att göra egna val utan att hindras av könstillhörighet. Och sedan går det heller inte att komma ifrån att artikel 4 faktiskt är diskriminerande eftersom det inte är möjligt att "positivt särbehandla" någon utan att samtidigt diskriminera någon annan vilket man de facto gör mot de som exkluderas från den positiva särbehandlingen.

För min del så får man bilda vilka nätverk man vill och jag har inget emot om man vill bilda nätverk som skall verka för att kvinnor ska ha fördelar. Men det är förbannat ohederligt att kalla det för jämställdhetsarbete!

onsdag 10 september 2014

Läsmaktsordningen är nästa patriarkala hot mot jämställdheten!

I dagens Nya Åland kan vi här i ankdammen åter läsa en ledare fylld av misandri. Ledarskribenten upprörs över att pojkar uppmuntras att läsa mer.
"Nog är det väl fan. Får man säga så? Egentligen inte, men nog är det väl fan, att så fort man ägnat tjejer cirka 30 % av uppmärksamheten, eller så fort flickor visar sig vara bättre än pojkar på något (som läsning) så ska man ägna precis allt krut åt att få de stackars pojkarna att komma ikapp."
Tydligen är det inte bra att pojkar läser mer? Kan det vara för att det inte gynnar det betygssystem som idag ger flickor de bästa skolbetygen? Eller är det för att det blir mera jämställt när det önskvärda utfallet istället borde vara "jämställt ur ett genusperspektiv", det vill säga att även pojkar bör diskrimineras eftersom de representerar den så kallade könsmaktsordningen och glider genom livet på räkmackor?

Samtidigt som ledarskribenten skuldbelägger pojkar för deras läsande och ondgör sig om allt krut som slösas på detta har man i Sverige i det närmaste fått dåndimpen för att fyra skolor uppvisar resultat där pojkarna får bättre betyg än flickorna. Och naturligtvis är det pojkarnas fel, en områdeschef ställer sig frågan om det här beror på att pojkarna stjäl så mycket energi från lärarna att flickorna inte ens får någon undervisning.

Det är så jävla fegt av de här genustomtarna att ge sig på barnen. Dels skyller man på pojkarna, för att de tar all uppmärksamhet. Men man är inte mycket bättre mot flickorna som utpekas som "de som drar ned betygen". För det spelar ingen roll vem som orsakar betygsraset eller vem som är vållande till orsaken, det är skolan och endast skolan som ansvarar för att eleverna får en god undervisning. Det är skolan som skall komma med en lösning, inte peka ut eventuellt skyldiga bland eleverna!
 Och våra läsande skolpojkar skuldbeläggs för att tjejernas läsning inte ger önskat resultat. Tjejer väljer inte att bli styrelseledamöter eller toppolitiker trots att de läser så mycket, de gör andra (egna) val istället, ve och fasa!
"Se på arbetsstipendierna. Se på bokutgivningen. Se på vilka som sitter på de högre tjänsterna vid universiteten, vilka som får Nobel-prisen. Det är näst intill oförändrat, hur mycket tjejerna än läser."
Se på vägbyggena. Se på sophämtningen. Se vilka som jobbar i latrintömningen, vilka som kommer hem skitiga från arbetet. Det är näst intill oförändrat hur mycket feminismen än talar om jämställdhet. Och hur mycket pojkar än läser, när de växer upp till män är det oftast de jobben deras läsning kvalificerat dem för. Och se till vem som är bostadslösa, socialt utslagna och begår mest självmord. Har någon hört en enda feminist gå i falsett över det? Nähej jag tänkte väl det...

torsdag 28 augusti 2014

Nej, vi vill inte ha ett samhälle byggt på sekterisk intolerans!

Det har blåst upp en smärre storm här i vår lilla ankdamm. Lågtrycket orsakades av att en krönikör i en av våra lokalblaskor frågasatte feminismen. Detta i sin tur triggade en "konsult i ungdoms- och jämställdhetsarbete" att skriva en insändare i Nyan . Insändaren är en massiv textvägg av argument men problemet med att skotta fläkten så full med skit är ju att man vet ju aldrig riktigt var den träffar och i det här fallet slår det onekligen tillbaka eftersom vissa av insändarskribentens argument haltar betänkligt.
För att på något sätt bemöta argumenten så blir man tvungen att bryta ned texten bit för bit och bemöta argumenten skilt för sig. Men det torde ju vara en känd härskarteknik vid det här laget att man helt enkelt lägger en så tät matta av argument så att ingen vill göra sig besväret att käfta emot. Och det är kanske av den anledningen vissa väljer den enklare lösningen, att bryta en gatsten och kasta den på sin meningsmotståndare istället för motargument? I vilket fall som helst så väljer jag det senare, motargument känns på något vis ärligare och de är också träffsäkrare än gatsten...
"Victor skriver att han numera slutat att kalla sig feminist. Det får han gärna göra, men att avfärda en teori och en rörelse med att den är fel ute för att den inte jobbar med alla orättvisor och svepande menar att kvinnor nog borde ta ansvar för andra orättvisor än de som kvinnor utsätts för, är vanlig och upprörande."
Exakt vad är det som är så upprörande? Om man säger sig jobba för jämställdhet och bekämpandet av orättvisor så är det väl rimligt att anta att det är precis det man gör? Att säga sig jobba för allas lika värde när man egentligen menar något helt annat är ohederligt och det i sig torde väl vara mer upprörande?
"Som jag ser det har vi ett stort samhällsproblem i att kvinnor fortfarande, år 2014, har sämre ställning än männen i samhället. Jag har engagerat mig och jobbat med de här frågorna i snart 40 år, det kommer alltid upp att kvinnor borde ta ansvar för andra grupper, i de här fallet män så fort de engagerar sig i kvinnofrågor. Jag kan tycka att det är lite respektlöst, det är som att säga att de orättvisor och kränkningar som flickor och kvinnor drabbas av är oviktiga eller att att dom egentligen inte finns."
Javisst, har man jobbat i snart 40 år "i branschen" så är man den som vet allt bäst och frågor på det?
Kanske jag är lite överkänslig men känslan jag får här är härskarteknik. Något förvirrande dock, man är konsult i jämställdhetsfrågor men engagerar sig i kvinnofrågor, föreligger det här någon intressekonflikt? På vilket sätt har kvinnor sämre ställning i samhället? Kan någon vänlig själ ange det lagrum som försätter kvinnor i en svagare position? För det finns lagrum som ger kvinnor vissa fördelar och vore det inte av intresse för någon som kämpar för "allas lika värde" att ifrågasätta de lagar som försätter män i ett sämre läge? Män som engagerar sig i mansfrågor blir hela tiden skrivna på näsan vad de skall syssla med. Tex. beviljas inte mansjourerna i Sverige bidrag i samma omfattning kvinnojourerna. Mansjourerna kan mycket väl jobba med frågor som mäns ohälsa och mäns sociala utsatthet men de får inte ett öre i bidrag för det eftersom staten anser sig kunna sätta diktat på mansjourernas verksamhet. De kan möjligtvis få bidrag om de endast utbildar män i att sluta slå. Det är ju lite som att säga att den sociala utsatthet och den ohälsa som drabbar män egentligen inte finns?
"Många människor vill inte se strukturella skillnader mellan könen, och ja, dom är besvärande, man vill varken bli sedd som offer eller att riskerar peka ut en förtryckande grupp. Något som ligger nära tillhands om man synliggör orättvisor. Men de man vill är ju att förändra strukturen och problemet är komplicerat, vi är alla med och på ett eller annat sätt upprätthåller ett orättvist system av gammal vana, omedvetet eller medvetet ibland för att bevaka gamla positioner och privilegier och ibland för att vi är bekväma."
Kanske är det så att man verkligen försöker att se de här strukturerna utan att lyckas? Ett argument som feminister framför ofta är att dessa strukturer är osynliga. Men de finns och då ska vi all tro på dem? Precis som vi skulle tro på att hela Irak var proppat med kemiska stridsvapen och att en invasion därför var nödvändig? Det som är mest besvärande med de här strukturerna är ju faktiskt att de inte går att påvisa. För de argument man använder för att bevisa dess existens håller inte som förklaringsmodell. Att tex medvetet bevaka gamla positioner och privilegier (saknar konkret exempel vad insändarskribenten avser) kan tex påvisa att det förekommer korruption eller att det bedrivs svågerpolitik. Och syftet är då egna fördelar. Eller är det egentliga syftet att förtrycka kvinnor? Frågar man mig så tror jag på det förstnämnda...
Om nu "vi är alla med på och upprätthåller orättvisor" varför är det männen som skuldbeläggs? Varför skulle det inte vara även kvinnors ansvar om alla är delaktiga?

"Idag har vi massor av fakta som synliggör skillnader i hur män och kvinnor behandlas, för att ta några exempel; löneskillnaden mellan kvinnor som grupp och män som grupp på Åland är 18 %. Räknat på en arbetsdag mellan 08-17 innebär det att kvinnor arbetar gratis efter kl 15.33. Av sexualbrotten som utförs på Åland står män till 100% för dem. I vårt parlament är det 30% kvinnor och 70% män. Dubbelt fler män dör av olycksfall och våld, allt enligt ÅSUB. Utöver det möter kvinnor och flickor en ständig objektifiering och sexualisering, något som få män gör.

Anser man inte att detta är problematisk och inte vill se att det här samhället i högre grad är byggt för att passa män som grupp än kvinnor, ja då behöver man ju inte bry sig."
Statistik från ÅSUB tar fram fakta, helt korrekt. Men statistiken i sig påvisar inte olika behandling eller strukturer, den påvisar de faktiska förhållandena. När det gäller tex. löneskillnaderna så presenterar ÅSUB möjliga orsaker som olika utbildningar eller arbetslivserfarenhet. Men man anger inte "strukturer" eller könsmaktsordningen som förklaringsmodell! Och när det gäller tex. våldbrott finns flera förklaringar till varför män är våldsamma. och de absolut vanligaste orsakerna är drog- och alkoholmissbruk eller psykisk ohälsa, ibland är det också fråga om båda i kombination. När det gäller såväl sexual- som våldsbrott så utförs de inte av 100% av männen, det är faktiskt fråga om väldigt få enskilda individer. Dessa saknar oftast normer för ett "normalt beteende och det blir lite extra skrämmande när feminister anser att manlighet skall betraktas normkritiskt. Man anser alltså att om man tar bort alla maskulinitetsnormer så kommer män automatiskt att sluta våldta och misshandla. Att goda manliga förebilder är en förutsättning för pojkar att växa upp och bli "vanliga hyggliga män" existerar inte inom den så kallade genusvetenskapen. Men visst, ta bort alla förutsättningar för 99,5% av alla pojkar som genom manliga förebilder tillförs normen att bli goda män och fäder men räkna inte med att de övriga 0,5 procenten som ligger i riskzonen klarar sig bättre för det.
Att kvinnor skulle jobba gratis efter ett visst klockslag är rent skitprat. Man får lön för utfört arbete, punkt. Det är lika idiotiskt att argumentera på det sättet som det skulle vara idiotiskt att argumentera om de pengar män betalar kvinnor via skattesedeln. För i så fall jobbar alla män övertid till 18.33 varje dag, för att ha råd att betala kvinnors sociala välfärd. Och förvisso, män jobbar mer övertid men inte av den orsaken...


Skönt att veta att samhället är bättre anpassat för mig!
Men det som hissar alla varningsflaggor i citatet ovan är det faktum att konsulten i jämställdhetsarbete anser att det är ett problem att 70% av våra folkvalda är män. Fria val är en av grundpelarna i vår demokrati och om man ser det som problematiskt så är demokratin verkligen illa ute! Och är det bara jag som tycker det är lite märkligt att när fler män dör av olycksfall och våld så är det ett bevis på att "det här samhället i högre grad är byggt för att passa män som grupp än kvinnor"? På vilket sätt är det bättre anpassat till män om fler män dör av det? Ursäkta frågan men hur tänkte man riktigt nu?




"F-ordet har alltid haft negativa associationer, men feminism handlar om allas lika värde oavsett kön, oavsett religion, oavsett sexualitet, oavsett någonting. Enligt Nationalencyklopedien som måste ses som en objektiv källa, är feminism en social rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män."

Ursäkta men nu måste jag småle. Alla likas värde oavsett? Kön, hudfärg, sexuell läggning och till och med ålder är av stor vikt inom feminismen. Man har byggt en struktur som flukterar dag till dag men en någorlunda tumregel är att män skall hålla käften i kvinnofrågor (mainsplaining) vita (män som kvinnor) ska hålla käften och inte uttala sig om rasism (för vita förtrycker rasifierade, alltid), cis-personer skall hålla käften eftersom de är heterosexuella och därför homofober. Så här håller man på, dagarna i ända. Jag bara undrar, var är allas lika värde i ett sådant beteende, att man säger till folk att de skall hålla käften?

"Feminism väcker fortfarande starka känslor. Bakom ordet ligger vilja och engagemang, det kräver handling det är också en av styrkorna med ordet. Jämställdhet är ett mer ljummet begrepp, de pekar på en vision, vad vi vill ha men är inte krävande. För många av oss är feminism och jämställdhet samma sak, men feminism är en starkare position, feminism pratar ofta om problem den visar på strukturella problem och privilegier. Feminism är för total jämställdhet mellan könen. Feminism är för människors lika värde, oavsett kön."
Nej, en lögn blir inte sannare för att den upprepas. Feminism är, precis som insändarskribenten skriver i inledningen, en teori som man väljer att tro på. En tro på vilken man har byggt en ideologi som missaktar män. Man kan tro på Jesus också men skillnaden är att man möter större tolerans från kristna för att man är ateist än hur man möts av feminister för att man inte vill omfatta deras "tro" på patriarkatet. Vad feminism verkligen står för är intolerans och man har rätt i när man säger att feminism är en starkare position än jämställdhet eftersom feminism förordar ett totalitärt samhälle där jämställdhet, demokrati, åsiktsfrihet och valfrihet är sekundärt och bestäms av ditt kön, ras eller sexuella läggning.
Feminismen vill bygga ett samhälle där vi efter kön, hudfärg och sexuell läggning skall klassas olika, vissa ska ha alla privilegier, andra skall inte omfattas av några rättigheter alls...

Och den som inte tror på det kan ju själva läsa vad som hände gymnasieläraren som öppet ställde kritiska frågor om feminism. Det här ledde till en skitstorm utan dess like och lärarens arbetsgivare kontaktades och man krävde hennes avsked! Det man så här efteråt undrar, vilket var det grövsta "brottet" den här gymnasieläraren gjorde sig skyldig till? Var det att öppet ifrågasätta eller var det att som kvinna öppet ifrågasätta? För det senare är ett stort svek mot systerskapet eller kanske man borde skriva sekten? Man måste nog ändå säga att Victor som skrev krönikan som triggade jämställdhetskonsulten ändå kom ganska lindrigt undan...